Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer
Kulturmiljöer berättar om hur Umeå har vuxit fram över tid. De finns i allt från äldre trähusområden och efterkrigstidens egnahemskvarter till miljonprogram, bymiljöer, skolor och modernare stadsdelar. Värdena kan finnas både i helheten och i enskilda byggnader eller detaljer. Kulturvärden kan synas i:
- material och konstruktioner
- detaljer som fönster, dörrar och takformer
- byggnadens placering på tomten
- samspel mellan hus och omgivande miljö
- hur området speglar sin tid, till exempel industrialisering, folkhemsbygge, modernism eller 1970-talets stadsplanering
Kulturvärden finns i alla epoker. En industrihall från 1950-talet eller ett punkthus från 1970-talet kan vara lika viktiga som ett äldre trähus — värdet ligger i hur väl byggnaden representerar sin tids uttryck.
Varför är kulturmiljöer viktiga?
Kulturmiljöer bidrar med identitet, berättelser och kontinuitet. Att ta hand om dem handlar inte om att stoppa utveckling, utan om att bevara det som ger platsen karaktär samtidigt som staden utvecklas. När vi bygger vidare på befintliga värden skapas en miljö som är både hållbar och historiskt förankrad.
Ditt ansvar som fastighetsägare
Kulturmiljövärden kan påverka vad du får göra på din byggnad eller tomt. Även åtgärder som annars är lovbefriade kan bli lovpliktiga om byggnaden eller området är särskilt värdefullt. Kommunens översiktsplan kommer att kompletteras med en uppdaterad lista över särskilt värdefulla byggnader. Tills dess måste du själv ta reda på vad som gäller för din fastighet. Även byggnader som inte är utpekade i plan- eller inventeringsmaterial kan vara särskilt värdefulla. Som fastighetsägare behöver du därför:
- ta reda på om din byggnad eller ditt område har kulturhistoriska värden
- göra en första bedömning av byggnadens eller miljöns karaktär
- känna till ditt ansvar
- förstå när en åtgärd kan kräva bygglov även om den normalt är lovfri
Steg för steg – har din byggnad eller ditt område kulturhistoriska värden?
1. Börja med kartan – den viktigaste första kontrollen
Kartan nedan visar om din byggnad eller fastighet:
- ligger inom riksintresse för kulturmiljövård
- är ett byggnadsminne
- har varit utpekad som särskilt värdefull (t.ex. blåprickad) i kommunens byggnadsordningar
- är utpekad i översiktsplanen som kulturmiljöområde
Om byggnaden eller området är utpekat i kartan, är den/det särskilt värdefullt.
Då behöver du inte utreda mer.
Om byggnaden inte är utpekad i kartan behöver du gå vidare till nästa steg.
2. Kontrollera detaljplan eller områdesbestämmelser
I gällande detaljplaner och områdesbestämmelser kan du se om byggnaden:
- är q-märkt
- har skyddsbestämmelser
Om det finns sådana bestämmelser är byggnaden särskilt värdefull.
Om inte – gå vidare till nästa steg.
3. Titta i kommunens byggnadsordningar
I byggnadsordningarna för Umeå kan du se om:
- byggnaden är blåprickad, den är särskilt värdefull.
- byggnaden inte är blåprickad men ingår i ett utpekat område. Det är stor sannolikhet att den är särskilt värdefull. Du behöver göra en bedömning själv eller med sakkunnig hjälp.
Om byggnaden inte finns här – gå vidare till steg 4.
4. Sök i äldre kulturhistoriska inventeringar
Västerbottens museum har gjort flera kulturhistoriska inventeringar i både tätorten och byarna.
Det är sannolikt att din byggnad är särskilt värdefull om din byggnad:
- Är specifikt utpekad eller
- ingår i en värdefull miljö
Även här gäller: om byggnaden inte finns med kan den ändå vara särskilt värdefull.
Inventeringarna är stödmaterial, inte en garanti.
5. Gör en egen bedömning
En tydlig tumregel är:
Byggnader från före 1920 och med bevarad karaktär ska i regel anses särskilt värdefulla.
Du kan själv bedöma genom att fråga:
- Har byggnaden kvar originalfönster, panel, takmaterial eller andra detaljer?
- Är den typisk för sin tid eller ovanligt välbevarad?
- Ingår den i en sammanhållen miljö eller gatumiljö?
- Har den betydelse för platsens identitet?
- Påverkar din tänkta ändring byggnadens karaktär eller områdets helhet?
Ju fler “ja”, desto större anledning att vara varsam.
Varsamhetskravet – gäller alla byggnader
Plan- och bygglagen säger att alla byggnader ska ändras varsamt.
Du ska ta hänsyn till:
- byggnadens karaktär
- material och detaljer
- arkitektur och proportioner
- kulturhistoriska och tekniska värden
- helhetsverkan mot gata, gård och grannskap
Varsamhetskravet gäller även när åtgärden inte kräver bygglov.
Förvanskningsförbudet – gäller särskilt värdefulla byggnader
Särskilt värdefulla byggnader och miljöer får inte förvanskas.
Det innebär att:
- även små ändringar kan vara otillåtna
- materialbyten och ändringar av fönster, tak och fasad kan kräva lov
- kraven på material och utförande kan vara högre
- rivning kan vara svårt att få tillstånd för
- installationer som skyltar, solceller och ventilationsdon prövas extra noggrant
En byggnad kan vara särskilt värdefull även utan formellt utpekande.
Hur påverkar kulturvärden bygglovsplikten?
I områden eller byggnader som är särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt krävs bygglov för åtgärder som annars brukar vara bygglovsbefriade. Exempel på sådana åtgärder är:
- Byte av material eller färg på fasad eller tak
- Tillbyggnader eller nybyggnad av komplementbyggnader
- Inredning av en extra bostad i ett enbostadshus.
- Rivning, även av mindre byggnader
- Montering av skyltar, solceller och tekniska installationer om de utgör en fasadändring
- Syftet är att bevara byggnadens eller områdets karaktär och undvika att den förvanskas.
Vill du vara helt trygg? Ansök om frivilligt lov
Om du är osäker på om byggnaden är särskilt värdefull, eller om en åtgärd kräver lov, kan du ansöka om ett frivilligt bygglov. Det ger:
- ett juridiskt bindande besked
- trygghet i att åtgärden är tillåten
- minskar risken för framtida krav på återställning
- möjlighet att få tidiga synpunkter på material och utformning