Haga, 1958. Foto: AB Flygtrafik, Västerbottens museum.

Haga, 1958. Foto: AB Flygtrafik, Västerbottens museum.

20. Bostadsrätter Haga

Folkhemmets bostäder. Husen i bostadsrättsföreningen Umeåhus nr 6 byggdes av Riksbyggen under krigsåren 1943–1945. Föreningen Riksbyggen hade bildats 1940. Tillsammans med HSB (Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening) och många andra arbetade de för att bygga ett nytt samhälle, ett “folkhem”, med rymliga och bra bostäder för alla. På Haga och Sandbacka byggde Riksbyggen och HSB många lägenheter. Husen ställdes ofta i nord-sydlig riktning för att lägenheterna skulle få in så fint ljus som möjligt.

Efter stadsbranden togs det fram en ny stadsplan för Umeå där ”förstaden” Haga var med. Haga fick sitt namn för att staden hade sina beteshagar här. Här fanns också jordbruk och renbetesmarker. Många stadsbor tvingades att flytta till Haga efter branden eftersom tomterna i centrum blev för stora och dyra. När Umeå vid sekelskiftet 1900 fick järnväg, järnvägsstation och två regementen så flyttade många militärer och järnvägsanställda till Umeå. Många av dem bosatte sig på Haga, nära sina arbetsplatser. Till lägenheterna på Stenmarksvägen flyttade flera barnfamiljer. Här fanns gemensam tvättstuga, torkrum, vävstuga och cykelverkstad. Under kriget odlades potatis i Västra Hagaparken och där förskolan Reveljen står idag.

Utsnitt av stadsplan för Umeå och förstaden Haga 1899. Karta, Västerbottens läns elektriska förening, Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Hagaborna vill ha bättre postgång och ska samlas för ”gemensam och direkt aktion” mot generalpoststyrelsen. Urklipp från 1923, Haga fastighetsägareförenings arkiv, Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

Sidan publicerades