Kommunens arbete med klimatanpassning
Klimatanpassning handlar om att minska konsekvenserna av klimatförändringarnas effekter, både det vi ser idag och klimatförändringar som vi inte kan förhindra i framtiden. Det handlar om allt från exempelvis planering av bebyggelse, vägar eller vatten- och avloppssystem till rutiner inom vård- och omsorg, metoder inom lant- och skogsbruk eller säkerhetsfrågor inom elförsörjning.
SMHI har tagit fram en klimatanalys som visar scenarier för hur klimatet kan komma att bli i Umeå. Analysen gör att kommunen och alla som verkar i Umeå får en gemensam bild av framtida utmaningar. Analysen stärker det arbete som redan pågår och ska användas som underlag i det fortsatta arbetet med att undersöka konsekvenserna av det förändrade klimatet. Kommunen arbetar aktivt med klimatanpassning, även om det i flera fall sker under andra benämningar. Exempel är arbetet med översikts- och detaljplaner, utveckling av stadens gatu- och parkmiljöer, samt det kommunala krisberedskapsarbetet.
Dagvatten och skyfall
Ett av områdena inom klimatanpassning är arbetet med dagvatten och skyfall. Sedan 2022 finns ett dagvattenprogram som slår fast hur dagvattnet ska hanteras i takt med kommunens fortsatta tillväxt, utan att medborgare och omgivande miljö påverkas negativt. Programmet ger en helhetsbild av hur Umeå kommun och de kommunala bolagen jobbar tillsammans för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Det beskriver också hur Umeå ska kunna växa utan att vattendrag och sjöar förorenas och inte minst; att begränsa riskerna för skador orsakade av översvämningar.
De högst prioriterade områdena kopplat till översvämningar och åtgärder är idag Djupbäcken och Tvärån. Där pågår det utredningar för att ta fram åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisker. Du kan läsa mer på webbsidan om Tvärån och Djupbäcken.
Webbsida för Tvärån och Djupbäcken
Anpassningar av gator, torg och parker
När kommunen bygger om gator, torg och parker görs anpassningar bland annat för att kunna hantera kraftigare regn. Två exempel är Renmarkstorget och Mariedalsparken.
Renmarkstorget
Renmarkstorget ska rustas upp och få en ny utformning. I gestaltningen av torget har anpassningar gjorts för att både ge svalka vid värmeböljor och hantera kraftiga regn bättre än idag. Det sker exempelvis genom skuggande trädplantering och förändrad höjdsättning av marken så att vattnet lotsas bort från transportstråk, vistelseytor och fastigheter. Även ledningsnätet under mark rustas upp och dimensioneras för att klara större vattenmängder.
Mariedalsparken
Mariedalsparken ska utvecklas med ny lekutrustning, planteringar och sittplatser. När parken byggs om anpassas den också för bättre kunna ta hand om regn och smältvatten för att minska risken för översvämning av gator och byggnader i närheten. Den norra delen av Mariedalsparken sänks till ett djup mellan 70 och 180 centimeter och förses med en brunn i botten. Vid kraftiga regn fylls den nedsänka delen när vattnet trycks upp via brunnen, för att sedan rinna tillbaka igen samma väg när regnet har avtagit.
Ras och skred
Ett varmare klimat med mer nederbörd och skyfall gör att sannolikheten för ras och skred ökar. Risken gäller framförallt skred och erosion längs vattendrag så som Umeälven, Tavleån samt vid kustlinjen där jordarna är erosionskänsliga. Den norra delen av strandpromenaden har branta sluttningar ned mot älven. Där har kommunen låtit göra ras- och skredutredningar för att undersöka stabiliteten.