Så arbetar äldreomsorgen
Vi ansvarar för kommunens stöd inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård i hemmet för personer som är 65 år och äldre. Stödet är frivilligt, söks av den enskilde och beviljas efter en individuell bedömning. Målet är att ge trygghet och stöd i vardagen, främja självständighet och göra det möjligt att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det gör vi bland annat genom förebyggande arbete, information om ett aktivt seniorliv och aktiviteter som stärker hälsa och välmående.
- Växande behov och viktiga satsningar
Fler äldre – ökade behov
Umeås befolkning växer och fler lever längre. I dag är omkring 24 000 umebor över 65 år. Av dem beräknas cirka 3 000 personer ha behov av äldreomsorg, varav ungefär 950 behöver heldygnsvård och omkring 2 100 hemtjänst. Äldreomsorgens budget för 2025 är 1,4 miljarder kronor.
Stora rekryteringsutmaningar
Äldreomsorgen är en av kommunens största verksamheter med cirka 2 200 tillsvidareanställda och omkring 1 000 vikarier. Behovet av utbildade sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal ökar – och det är en utmaning att rekrytera och behålla rätt kompetens.
Så möter vi utmaningarna
För att klara framtidens behov krävs utveckling på flera områden och samarbete mellan många aktörer. Vi arbetar bland annat med att:
- vara en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor och hållbar arbetsmiljö
- utveckla ett nära ledarskap och stärka medarbetarskapet
- använda kompetensen på rätt sätt och förbättra arbetsmiljön
- ta tillvara möjligheterna med ny teknik och digitala hjälpmedel som frigör tid för omsorg nära den äldre
- arbeta förebyggande så att fler äldre kan leva ett gott och självsständigt liv längre
Äldrenämnden samarbetar med andra kommunala nämnder, Region Västerbotten, Umeå universitet, civilsamhället, föreningslivet och andra kommuner. Tillsammans söker vi hållbara och innovativa lösningar som gör skillnad för umeborna – både nu och i framtiden.
Vad är en vårdskada?
En vårdskada är en skada som inträffat i vården och som kunde ha undvikits om rätt åtgärder hade gjorts.
Skadan kan ha uppstått vid en undersökning, i samband med vård eller under en behandling. Skadan kan vara kroppslig eller psykisk.
Vad är en allvarlig vårdskada?
En vårdskada som inte försvinner och som påverkar dig för resten av livet räknas som en allvarlig vårdskada. En vårdskada som har gjort att du har fått mycket större behov av vård räknas också som allvarlig. Detsamma gäller om händelsen bidrar till att en patient avlider.
Här är några exempel på sådant som kan leda till en allvarlig vårdskada:
- Din undersökning, vård eller behandling har inte blivit av eller har blivit fördröjd.
- Din undersökning, vård eller behandling har genomförts på ett felaktigt sätt.
- Du har fått felaktig eller otillräcklig information.
- Ditt läkemedel har blivit förväxlat, felaktigt förskrivet, doserat på fel sätt eller utlämnat på fel sätt.
Vårdskador och risker för vårdskador ska utredas
Vårdgivaren ska göra en egen utredning vid alla typer av vårdskador. Det ska också göras en utredning om det har funnits en risk att en händelse skulle kunna leda till en vårdskada.
I utredningen ska det bland annat framgå vad verksamheten planerar att göra eller redan har gjort för att något liknande inte ska hända igen.
Hur stor och omfattande utredningen ska vara beror på vad som har hänt och hur allvarlig händelsen var.
Allvarliga vårdskador ska anmälas enligt lex Maria
Vid allvarliga vårdskador eller när det har funnits en risk för en allvarlig vårdskada ska utredningen vara mer omfattande. Då måste också vårdgivaren anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. En sådan anmälan kallas för en lex Maria-anmälan. Den utredning som har gjorts ska skickas till Ivo tillsammans med anmälan.
Ivo granskar om vårdgivaren har utrett händelsen tillräckligt mycket och har gjort det som behövs för att säkerheten för patienterna ska vara hög.
Vårdgivaren behöver inte göra någon anmälan till Ivo om vårdskadan inte är allvarlig. Då räcker det med den utredning som vårdgivaren själv gör.
Ansvarsfördelning
Enligt patientsäkerhetslagen ska hälso- och sjukvårdspersonal rapportera risker och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) alternativt medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR).
När MAS eller MAR får kännedom om en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada görs en utredning.
MAS/MAR gör bedömning om händelsen medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada och om anmälan till IVO ska göras. Eventuell anmälan av allvarlig vårdskada till IVO ska göras snarast efter det att händelsen inträffat.
Mer information
Inspektionen för vård och omsorg, IVO
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Lex Sarah innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Det gäller bland annat inom äldreomsorgen. Även risk för missförhållanden måste rapporteras.
Vad är missförhållanden?
Missförhållande avser såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller annat skäl har underlåtit att utföra. Handlingen ska innebära eller eller har inneburit ett hot mot, eller har medfört konsekvenser för, den enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.
Exempel på missförhållanden
- Fysiskt våld eller övergrepp
- Sexuellt övergrepp
- Psykiskt övergrepp eller kränkning
- Ekonomiskt övergrepp
- Beviljad insats inte utförd
- Brister i rättssäkerhet
- Brister i dokumentation
- Överskriden handläggningstid
- Brister i uppföljning
- Insats mot enskilds vilja, inlåsning, tvångsåtgärder
- Brister i bemötande
- Brott mot sekretesslagen
- Brister i samarbete/samverkan
- Dödsfall som kan ha samband med brister i insats och/eller ej utförd insats
Personalen måste rapportera
Anställda (ej hälso-och sjukvårdspersonal) inom äldreomsorgen ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet och att den enskilde skyddas från missförhållanden. Det innebär att du är skyldig att berätta om missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden, att rapportera enligt lex Sarah. Lagreglerna finns införda i 27 kap 2-6 § SoL samt i 23e § och 24 a-f § LSS, samt för enskild verksamhet 17 kap 10 § SoL.
Ansvarsfördelning vid rapporterat missförhållande
Enhetschef ansvar för att:
- åtgärda missförhållandet utan dröjsmål
- dokumentera vad som hänt
- genomföra en händelseanalys med åtgärder
- ta ställning till om den enskilde och/eller företrädare ska informeras
- informera verksamhetschef och berörd personal
- informera om ”Rutin för rapportering av missförhållanden enligt lex Sarah” för alla rapporteringsskyldiga vid introduktion
- aktualisera rutinen vid arbetsplatsträffar minst två gånger per år.
Socialt ansvarig samordnare, SAS, ansvar för att:
- utreda
- bedöma om det är ett allvarligt missförhållande
- vid allvarligt missförhållande anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
- delge resultat av utredningen till verksamheten.
Mer information
Socialtjänstlagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Socialstyrelsens föreskrift om lex Sarah Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.