Förklaring av begrepp

Här hittar du förklaring till några begrepp inom lovhanteringen och i byggskedet.

Hittar du inte det du söker här kan du alltid titta på Boverkets webbplats eller söka vad det betyder via någon sökmotor. Eller kontakta oss på Bygglov.

Läs mer på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad menas med tillgänglighet?

Tillgänglighet och användbarhet är begrepp som används för att beskriva hur byggnader och tomter ska vara utformade för att de ska vara tillgängliga och användbara för alla, inklusive för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Syftet med reglerna om tillgänglighet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska kunna användas både av personer som har full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp. Även personer som har nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågor ska kunna använda den byggda miljön.

Kraven som ställs är samhällets minimikrav och det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

Vilka byggnader/lokaler omfattas?

Grundregeln är att alla tomter, byggnader och lokaler ska vara tillgängliga och fullt användbara av alla, men det finns vissa undantag:

  • Fritidshus och tillhörande komplementbyggnader
  • Arbetslokaler om det är obefogad att göra lokalerna tillgängliga med hänsyn till verksamhetens art. Tillhörande kontor, besöksutrymmen med mera ska dock uppfylla kraven.

Vilka regelverk gäller?

FN-konventionen

Sverige är juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De svenska lagarna bygger på konventionen.

Plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggfördordningen (PBF) och Boverkets Byggregler (BBR).

De lagar och regelverk som ställer krav på tillgänglighet är Plan- och bygglagen (PBL), Plan- och byggförordningen (PBF) samt Boverkets Byggregler (BBR). PBL och PBF ställer de övergripande kraven medan BBR reglerar mer på detaljnivå genom tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen.

För att uppfylla de krav som ställs i föreskriften kan man följa de standarder som BBR hänvisar till, exempelvis Svensk Standard, SS 91 42 21:2006, som visar exempel på dimensionerande tillgänglighetsmått för bostäder.

För att få tillgång till standarden måste du köpa den av Swedish Standards Institute, SIS, eller se om den finns att låna på ditt bibliotek.

Bygglovsalliansen har tagit fram en folder som baseras på SS 91 42 21:2006 där de mest vanliga bostads­funktionerna med tillhörande mått finns. Foldern är anpassad till kraven på ett en- eller tvåbostadshus men många delar går även att tillämpa på de enskilda bostadslägenheterna i ett flerbostadshus.

Läs tillgänlighetsfoldern , 4.3 MB, öppnas i nytt fönster. (pdf).

Enkelt avhjälpta hinder, HIN, och tillgänglighet på allmänna platser, ALM

Enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, ska enkelt avhjälpa hinder åtgärdas. Reglerna gäller retroaktivt. Vid anläggandet av nya allmänna platser och områden ska de göras tillgängliga och användbara. Det gäller till exempel gator, torg, parker, fritidsområden och friluftsbad.

Hur bedöms tillgängligheten i bygglovsprövningen och byggskedet?

I bygglovet prövas förutsättningarna för att tomten och byggnaden ska bli tillgängliga när det väl är färdigbyggt. Parkeringar, gångstråk, entréer, hissar, nivåskillnader och rumsutformning är några av de saker som prövas i bygglovet.

På det tekniska samrådet och i startbeskedet prövas tekniska installationer, inredning och annan utrustning som krävs för att uppfylla tillgängligheten samt de kontroller som ska göras för att verifiera att tillgängligheten uppfylls i färdig byggnad.

Den slutliga uppföljningen av tillgängligheten görs på slutsamrådet och i slutbeskedet. Är alla kontroller utförda och byggnadsnämnden inte ser några uppenbara brister ges ett slutbesked.

Enkelt avhjälpta hinder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Boverket)

Vem är byggherre?

Den som låter uppföra ett byggnadsverk eller anläggning är byggherre. Om du anlitar en snickare/entreprenör för att bygga ett fritidshus så är det alltså du som är byggherre.

Ett vanligt misstag är att tro att det är entreprenören (snickaren, elektrikern och så vidare) som är byggherre men så är inte fallet.

Självklart kan entreprenören också vara byggherre men då bygger de och för att sedan sälja, exempelvis ett flerbostadshus.

Ansvar

Som byggherre har man det fulla ansvaret att lagar, föreskrifter och regler följs, du behöver alltså läsa på om vad som gäller och vilket ansvar du har när du ska bygga något.

Ett exempel: Om det skulle visa sig att fritidshuset som du har låtit bygga inte följer bygglovet kommer byggnads­nämnden förelägga dig och inte den entreprenör du har anlitat. Det är du som har ansvar att se till att entreprenören bygger enligt det bygglov som gavs.

På samma sätt är du som byggherre ansvarig för att se till att alla de kontroller som ska göras under byggtiden verkligen görs och görs på rätt sätt. Det kallas för byggherrens dokumenterade egen

Vem får vara kontrollansansvarig?

I projekt som nybyggnad av enbostadshus, fritidshus och större byggnationer krävs som regel alltid en kontroll­ansvarig.

Den kontrollansvarige ska vara certifierad. Det finns två nivåer på certifiering, normal och komplicerad art.

Normal art gäller för nybyggnation upp till två våningar och ändring av byggnader samt rivning.

Övriga projekt kräver certifieringsnivå komplicerad art.

Roll och ansvar

Den kontrollansvariges roll i byggprocessen är att bistå byggherren med kunskap och rådgivning samt övervaka att lagar, regler och krav följs samt att se till att byggherrens kontrollplan följs.

Den kontrollansvarige ska även närvara på tekniska samråd, arbetsplatsbesök, slutsamråd och andra tillsyns­besök som byggnadsnämnden gör på bygget.

När byggprojektet är klart ska den kontrollansvarige lämna in ett utförligt skriftligt utlåtande om hur projektet har gått som underlag till byggnadsnämndens slutbesked.

Om det upptäcks att lagar, regler, krav eller bygglov inte följs ska den kontrollansvarige anmäla detta till byggnadsnämnden omedelbart det upptäcks.

På Boverkets webbplats kan du läsa mer om kontrollansvariga Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ange kontrollansvarig via e-tjänst eller blankett

Du kan lämna information om kontrollansvarig direkt via vår e-tjänst när du ansöker. Om du behöver komplettera med information om kontrollansvarig i efterhand använder du blanketten nedan.

Vad är en kontrollplan och hur fungerar den?

En kontrollplan är ett dokument som byggherren ska upprätta, gärna i samråd med den som är kontrollansvarig.

Kontrollplanen fungerar som ett samlat dokument för de kritiska kontroller som ska göras under byggtiden för att verifiera att byggnaden uppfyller alla krav.

Av varje kritisk kontrollpunkt ska det framgå

  • vilken kontroll som ska göras
  • hur kontrollen ska göras
  • mot vad den kontrolleras
  • vem som ska göra kontrollen, är det inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av en certifierad sakkunnig som gör kontrollen
  • vem som gjort kontrollen med signatur
  • datum för när kontrollen gjordes
  • avvikelse.

Förutom kontrollmomenten ska det av kontrollplanen även framgå

  • vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden ska göra, datum + skede
  • vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden
  • vilket farligt avfall som projektet kommer ge uppkomst till
  • hur detta avfall hanteras.

Kontrollplanen ska vara anpassad för projektet, det vill säga en kontrollplan för ett flerbostadshus går inte att använda på ett enbostadshus rakt av.

Läs mer om kontrollplanen på www.boverket.se och hur du upprättar en sådan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Byggnadshöjd

Med byggnadshöjd menas generellt avståndet från markens medelnivå runt byggnaden (medelmarknivå) till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Vid större takkupor räknas byggnadshöjden från där 45-graders planet berör takkupan och skär fasadplanet.

Kan vara så att det i detaljplanen är angivet att byggnadshöjden inte får vara xx.xx meter över en viss plushöjd, vanligtvis nollplanet.

Illustration om byggnadshöjd som beskrivs i texten ovan.

Rumshöjd

Rumshöjd räknas från golvet till undersidan av ovanliggande bjälklag eller innertak.

Installationer eller andra byggnadsdelar låga byggnadsdelar kan påverka rumshöjden, detta beror på omfattningen och placeringen i rummet.

Nockhöjd

Med nockhöjd menas generellt avståndet från markens medelnivå runt byggnaden (medelmarknivå) till byggnadens nock (takkonstruktionens högsta punkt).

Kan vara så att det i detaljplanen är angivet att nockhöjden inte får vara xx.xx meter över en viss plushöjd, vanligtvis nollplanet.

Totalhöjd

Med totalhöjd menas generellt avståndet från markens medelnivå runt byggnaden (medelmarknivå) till byggnadens högsta punkt.

Kan vara så att det i detaljplanen är angivet att totalhöjden inte får vara xx.xx meter över en viss plushöjd, vanligtvis nollplanet.

Taksäkerhetsanordningar, skorstenar, ventilationshuvar, master och liknande räknas in i totalhöjden.

Sockelhöjd

Är generellt den plushöjd där huset fasadbeklädnad möter husets grundsockel.

För platta på mark motsvarar detta i princip överkant på betongplattan. För andra grundkonstruktioner är det svårare att beskriva vad detta motsvarar.

Föreslagen sockelhöjd ska anges på situationsplanen så att byggnadens höjd på tomten kan bedömas i bygglovet utifrån

  • befintliga marknivåer
  • föreslagna marknivåer
  • angränsande tomters marknivåer och byggnaders sockelhöjder
  • gatuhöjder och eventuella trottoarer
  • nivåer för anslutning av vatten och avlopp.

Den sockelhöjd som du föreslår i ansökan ska anpassas utifrån ovanstående förutsättningar så att ditt hus är anpassat till området.

Tänk även på att du inom din egen tomt ska kunna ta om hand om regn- och smältvatten och inte får leda över detta till andra tomter, gator, parker och liknande. Dessutom viktigt att du får en bra lutning från ditt hus så att du inte får fuktskador.

Areabegrepp

Inom bygglovsprövningen och i detaljplaner används nedanstående areabegrepp, här följer en kort förklaring om vad de innebär.

Boarea, biarea och liknande begrepp används aldrig för att beskriva en byggrätt (hur stor din byggnad får vara på fastigheten) eller inom bygglovsprövningen.

Med mätvärt utrymme menas ett rum som har en rumshöjd som är 190 centimeter eller mer och som går att vistas i.

Bruttoarea

Bruttoarea förkortas BTA.

Bruttoarea är den mätvärda arean av en våning, våningsplan eller ett entresolplan. Man räknar alltså in alla våningar och våningsplan i en byggnad, även källare.

Bruttoarean begränsas av byggnadens ytterväggar eller entresolplanets framkant. Även invändiga trappor och ramper räknas in, samt öppningar vid trapp som högst är 30 procent större än trappens area. Övriga öppningar är öppen area.

Utrymmen som inte definieras som mätvärda tas inte med i beräkningen.

Illustration som visar att det som räknas in i bruttoarea är den totala golvyta som har en takhöjd på 190 cm eller mer. Det betyder att i ett våningsplan med snedtak räknas inte den golvyta som har en takhöjd under 190 cm med i byggandens bruttoarea.

Schematisk bild över en byggnad i genomskärning som visar vad som är bruttoarea.

I utrymmen där delar av våningen har en rumshöjd över 190 centimeter samt delar understigande 190 centimeter beräknas bruttoarean enligt illustration nedan.

Illustration av hur bruttoarea beräknas för en vindsvåning med snedtak. Golvyta som har en takhöjd på 190 cm eller högre räknas endast med om den är bredare än 60 cm. Då räknas hela den golvytan med i bruttoarean.

Byggnadsarea

Byggnadsarea förkortas BYA.

Byggnadsarea är den area som byggnaden tar upp på marken. Antalet våningar spelar ingen roll.

Det är ytterväggarnas eller byggnadsdelens utsida som räknas in i byggnadsarean, ej grundkonstruktionen.

Följande räknas normalt inte in

  • Normalt takutsprång (~ 50 centimeter)
  • Yttertrappa vid entré
  • Mindre skärmtak i anslutning till entré
  • Balkonger/uteplatser över fem meter från marknivån
  • Byggnadsdelar som inte eller obetydligt når över marknivån exempelvis ljusschakt, källaryttertrappa

Öppenarea

Öppenarea förkortas OPA.

Arean under ett tak som är gjort för vistelse eller förvaring och som har helt eller delvis öppna sidor, dock mer öppna än slutna sidor. Även omfattande takutsprång räknas in i öppenarea.

Öppenarea ingår även i byggnadsarean såvida inte arean utgör något av undantagen.

Exempel på areor som är öppenarea

  • Carport
  • Skärmtak
  • Arean under en balkong som ligger närmare marken än 5 meter
Sidan publicerades