Möt Ingvar Persson – Lantbrukarnas Riksförbunds representant i Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd

Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd har funnits sedan 2019. Rådet är ett dialogforum där politik, föreningar, företagare och universitet möts för att diskutera en hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun. Idag möter vi Ingvar Persson, ordförande i LRF:s kommunavdelning för Umeå, som berättar om varför han valt att engagera sig i rådet.

Hej Ingvar! Du representerar LRF kommunavdelning i Umeå i Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd. Vad gör LRF för något?

I LRF bevakar vi lantbrukets intressen och bedriver påverkansarbete gentemot staten, myndigheter och kommunerna i frågor som skogsbruk, livsmedelsproduktion, djurhållning, viltvård och beredskap. Organisationen är medlemsstyrd och har cirka 120 000 medlemmar i landet.

I LRF:s kommunavdelning för Umeå är vi åtta personer som representerar från före detta lokalavdelningar. Vi har kontakt med politiker och tjänstepersoner i kommunledningen och följer kommunens arbete ur ett landsbygds- och lantbruksperspektiv.

Varför har du valt att engagera dig i Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd?

För mig är det viktigt att vi i LRF ser vad som händer runt omkring oss inom landsbygds- och lantbruksfrågorna. Exempelvis att jordbruksmark inom Umeå kommun används och inte bebyggs. Här är landsbygdsrådet ett bra forum för dialog och erfarenhets- och kunskapsutbyte.

Finns det någon fråga i rådet som du tycker är extra viktig?

En viktig fråga är ju självklart generationsskifte inom de gröna näringarna, det ska vara både lönsamt och finnas rätt förutsättningar för att ta över gårdar. Det är en fråga som LRF jobbar aktivt med, inte minst LRF:s ungdomsorganisation LRF ungdomen. Här kan/borde även kommunen stötta vid ägarbyten och föra dialog med banker om finansiella utmaningar vid ägarskiften.

Hur ser det ut för jordbruket i Umeå kommun idag?

Jag är själv jordbrukare och har ett dussintal dikor. Livet som jordbrukare är som ett lotteri och spännande på många sätt, det ena året är inte det andra likt när det kommer till väder och vind. Men generellt sett har det sen 80-talet skett en minskning i jordbruksareal (SJV:s jordbruksstatistik) och produktion i Umeå kommun med ca 3 790 hektar. Antalet mjölkkor har också minskat under samma tidsperiod från 4236 till 1187 (2020). Spannmål och potatisodling har också minskat kraftigt vilket gör att den totala självförsörjningsgraden ligger på i bästa fall 25–30 procent i Umeå kommun.

Varför det ser ut som det gör har delvis ekonomiska förklaringar, eftersom investeringar och drift inte går ihop. Här har kommunen en viktig roll att skapa bra förutsättningar för lokal livsmedelsproduktion och hålla efterfrågan uppe på livsmedel med svenskt ursprung inom kommunen.

Vilket smultronställe på Umeås landsbygder skulle du vilja tipsa om?

Jag har inte så mycket tid att åka runt då jag behöver ta hand om djuren, men Smultronstället vid Holmsjön har jag besökt några gånger och tycker det är väldigt mysigt.

Mer information

Läs mer om Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.