Tre glada personer i fåtöljer. Den unga mannen i mitten håller i en mikrofon.

Panelsamtal med talare. Från vänster: Frank Willinger, Harry Johansson och Josefina Marklin. Foto: Nathalie Hjalmarson.

Landsbygdsdagen 2025 – engagemang, framtidstro och får

Onsdag 8 oktober samlades engagerade landsbygdsaktörer på Strömbäcks folkhögskola för Umeå kommuns andra landsbygdsdag. En heldagskonferens fylld av inspiration, diskussioner och goda, konkreta exempel på landsbygdsutveckling.

Landsbygdsdagen är ett årligt arrangemang som vänder sig till tjänstepersoner och politiker i Umeå kommun. Även medarbetare från andra myndigheter och organisationer som samarbetar med kommunen är välkomna. Syftet med dagen är att förmedla kunskap och inspiration kring hur vi skapar en smart och hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun. Årets landsbygdsdag genomförde vi på Strömbäcks folkhögskola, som i år firar 70 år. Landsbygdsdagen lockade drygt 100 deltagare.

Konferensbuss

Så som förra året gick en chartrad buss, tur och retur Umeå stadshus – Strömbäcks folkhögskola. Ungefär hälften av deltagarna utnyttjade erbjudandet att åka kollektivt till och från konferensen.

Nya inslag

Två nya inslag i årets program var en film som visade hur nämnderna har arbetat med kommunens landsbygdsprogram i sina verksamheter, samt ett panelsamtal med politiker som diskuterade vad som är viktigast för Umeås landsbygder, hur landsbygdsperspektivet kan stärkas i hela kommunens arbete och vilken roll landsbygdsutvecklingsrådet har.

Två bönder och ett beredskapsprojekt

Landsbygdsstrateger Jennie och Linn inledde dagen med att berätta om hur de jobbar med landsbygdsutveckling och hur de i största möjliga mån försöker vara närvarande lokalt, lyssna in behov, skapa dialog och synliggöra de resurser och möjligheter som kommunen kan bistå med.

Mjölkbonden från Schweiz

Förmiddagen bjöd också på lokala exempel inom temat livsmedelsförsörjning, där våra talare gav publiken inspirerande exempel från verkligheten. Mjölkbonden från Rödåsel, Frank Willingers resa började i Schweiz. Frank driver en av nora Sveriges mest moderna ladugårdar för mjölkproduktion. Han berättade om kontinuerlig utveckling av gården, att driften ska vara effektiv, skonsam och hållbar. Och att god djurhållning är A och O.

Testar resiliens-nav i Stöcke

Landsbygder är sårbara på grund av centralisering och långa avstånd. Maria Bergstén från Stöcke gav publiken inblick i ett beredskapsprojekt kring hur landsbygderna kan bli mer robusta och självförsörjande. Hur den idéburna sektorn kan bidra och hur samverkan mellan olika krafter kan stärka beredskapen ifall en kris skulle bli verklighet. I projektet samverkar bygden bland annat med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och internationella forskare. Olika lösningar provas i praktiken. Till exempel vill man skapa ett resiliens-nav, som ska förse de 800 stöckeborna med information, mat, vatten, värme och el vid kris.

Fårbonden som nyss tog studenten

Störst applåder fick Harry Johansson, 19 år och fårbonde från Hälje gård, Holmnäs. Harry driver gården tillsammans med sin mamma Kristina. Där finns 180 får, 20 kor och en aktiv besöksverksamhet. Harry började klippa får redan som nioåring. När han gick i lågstadiet sa han ”Nu kan jag läsa och räkna, då kan jag väl börja jobba?”. Riktigt så snabbt gick det inte. I våras tog Harry studenten och reser nu runt i norra Sverige för att klippa får och hjälpa andra bygga upp sina besättningar. Han tävlar med tre vallhundar och utvecklar samarbetet mellan människa, hund och djur. Harry brinner för småskaligt jordbruk, att återta igenväxt åkermark och lyfta svensk matproduktion – bara hälften av maten vi äter är lokalproducerad. Trots ekonomiska utmaningar inom branschen ser han ljust på framtiden.

Lunch med quiz

Efter en vegetarisk lunch från folkhögskolans kök, kunde deltagarna vara med i ett promenadquiz med landsbygdstema. En tredjedel av deltagarna tog chansen och ett fint pris var utlovat.

Samtalsgrupper

Under eftermiddagen samlades förmiddagens talare och svarade på frågor från publiken. Sedan följde olika gruppdiskussioner utifrån Umeå kommuns landsbygdsmål:

  • Attraktiva livsmiljöer
  • Starkt lokalt näringsliv
  • Väl fungerande offentlig service
  • Hållbara transporter och infrastruktur
  • Aktiv lokal utveckling.

Alla diskussioner inleddes med ett inspirationsexempel i form av lokala föreläsare. Norrbyns naturvårdsprojekt med betande får som bekämpning av invasiva växter var ett exempel, Etting Maskin i Tavelsjö ett annat. Alla diskussioner leddes av samtalsvärdar och deltagarna hade i förväg anmält sig till en samtalsgrupp.

Två glada, unga kvinnor föreläser på en scen.

Linn Alexandersson och Jennie Bergvall Kalén, landsbygdsstrateger och sammankallande arrangörer av landsbygdsdagen.

Quizvinnare avslutade dagen

Dagen avslutades med reflektioner från landsbygdsstrategerna och prisutdelning i quizet. Janet Ågren, kommunalråd och ordförande i Kommunstyrelsens planeringsutskott, hade alla rätt i quizet, tog hem vinsten, och vinkade av publiken med några avslutande ord.

Om landsbygdsdagen

Landsbygdsdagen arrangeras av våra landsbygdsstrateger Jennie Bergvall Kalén och Linn Alexandersson, tillsammans med Umeå kommuns landsbygdsutvecklingsråd. Terese Bengard, föreläsare och landsbygdskämpe. var vår moderator i år, så som förra året. Vår avsikt är att genomföra landsbygdsdagen varje år för att belysa det arbete som pågår i våra landsbygder och se de utvecklingsmöjligheter som finns där. Den stora tillgången av engagemang och vilja bland landsbygdsbor, närings- och föreningsliv gör hela skillnaden för livskraftiga landsbygder i Umeå kommun.

Sidan uppdaterades