Så mår Umeåborna – ny rapport

Folkhälsoundersökningen Jämlika liv 24 visar att många invånare mår bra, men också att skillnaderna i hälsa är stora. Unga, kvinnor och personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta, samtidigt som vissa trender pekar i positiv riktning.

Umeå kommun har genomfört sin stora folkhälsoundersökning – Jämlika liv 24. Den är den andra i sitt slag och ger en aktuell bild av hur invånarna mår, lever och upplever sina livsvillkor. Resultaten visar att många Umeåbor har en god hälsa, men också att skillnaderna mellan olika grupper är stora.

– Undersökningen är ett viktigt verktyg för att planera insatser inom kommunens verksamheter och som underlag för politiska beslut, säger Ann-Margrethe Iseklint, utvecklingsstrateg inom folkhälsa.

Unga och kvinnor särskilt utsatta

Undersökningen visar att unga, kvinnor och personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta när det gäller psykisk ohälsa, stress och oro. Unga kvinnor rapporterar mer daglig stress, ångest och försämrad sömn. Även tandhälsa och fysisk aktivitet har försämrats i denna grupp.

– Umeås folkhälsoundersökningar visar att våra yngsta generationer har utvecklat ett digitalt beroende som de själva tycker har gått för långt och som kraftigt påverkar deras sömn och allmänna mående. Vi behöver diskutera hur vi kan vända den utvecklingen, säger Arvid Lundberg (MP), ordförande i kommunstyrelsens hållbarhetsutskott.

Oro för samhällsutvecklingen

Sedan den första undersökningen 2020 har oro och stress ökat bland umeåborna. Många uttrycker oro för klimatförändringar, desinformation, antibiotikaresistens, samhällstilliten och risken för krig. Ekonomisk stress och försämrad sömn är också vanligare idag.

Mindre alkohol, mer snus

Bland unga har alkoholkonsumtionen minskat, medan användningen av snus har ökat. Kvinnor i Umeå snusar mer än genomsnittet i riket. Män dricker generellt mer alkohol än kvinnor, men konsumtionen varierar även med utbildningsnivå.

Ökad utsatthet

Personer med svåra besvär av en funktionsnedsättning rapporterar högre nivåer av ohälsa, ekonomiska problem och utsatthet för våld. Gruppen har också lägre tillit till andra människor.

Bättre luft och tryggt boende

Positivt i resultatet är att luften upplevs som bättre i bostadsområden, särskilt vad gäller bilavgaser och tobaksrök. Det kan vara ett resultat av kommunens miljöåtgärder.

Dessutom uppger 91 procent att de trivs i sitt boende och 97 procent känner sig trygga i sitt bostadsområde. Samtidigt är det vanligt att kvinnor och personer med funktionsnedsättning undviker att gå ut ensamma när det är mörkt.

– Det är speciellt viktigt att vi begränsar luftföroreningar i närhet av förskolor och skolor, eftersom våra barn och unga är extra känsliga för de skadliga effekterna som luftföroreningar ger, säger Ann-Margrethe Iseklint.