Grössjöns naturreservat blir mer tillgängligt

Umeås mest centrala naturreservat Grössjön får en ny skötselplan och nya föreskrifter som ska säkerställa att den värdefulla naturmiljön bevaras. Området ska också bli mer tillgängligt genom en rad åtgärder.

Du och andra Umeåbor kommer att kunna fortsätta uppleva ett i huvudsak obrutet och opåverkat naturlandskap i tätortsnära miljö. Det är innebörden i kommunfullmäktiges beslut att anta nya föreskrifter och en ny skötselplan för Grössjöns naturreservat, efter att förslaget har varit ute på remiss under hösten 2021.

Syftet med naturreservatet är att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. De uppdaterade föreskrifterna ska skapa ännu bättre förutsättningar att uppnå syftet. Skötselplanen beskriver hur kommunen ska ta hand om och utveckla Grössjön-området, men också hur naturreservatet ska bli mer tillgängligt för alla som gillar friluftsliv i orörd natur.

Gynna vitryckig hackspett och ta bort invasiva arter

I den nya skötselplanen finns åtgärder som till exempel gallring av gran för att gynna vitryggig hackspett. Det finns i dag ett stort bestånd av jättebalsamin intill reservatets gräns, en invasiv och främmande art som ska tas bort. För att öka biologisk mångfald ska dikade våtmarker kunna restaureras, och alternativa naturvårdsåtgärder ska användas. Det kan till exempel vara mekanisk kata träd, det vill säga barkning av nedre stamdelen och att skapa död ved. Entréerna ska också utvecklas för att öka tillgängligheten till naturreservatet, bland annat med tydliga skyltar vid huvudentréerna och entréer utanför reservatet som man når reservatet via till fots. Huvudentréerna blir Barktippen, Blomstermyran och Dammarna. Runt sjön blir det delvis en dragning av leden ”Grössjön runt” via Blåmossestigen. En del av leden som i dag påverkar våtmarker tas bort.

Det här är bara några exempel på åtgärder som finns med i den nya skötselplanen.

Rastplatser och fågeltorn i lyckat samarbete

En del upprustning har redan startat, två större rastplatser har till exempel rustats upp av studenter vid Arkitekt­högskolan. Ett nytt fågeltorn med inspiration av en skiss från studenterna kan nu bli nästa samarbetsprojekt att förverkliga i Grössjöns naturreservat.

– Samarbetet med Arkitekthögskolan ser vi i Umeå kommun som särskilt värdefullt. Rastplatserna som Arkitekt­högskolans studenter tagit fram är väl genomtänkta att passa friluftslivet, men kanske inte på ett förväntat och traditionellt sätt. Det är ett mycket lyckat exempel på att jobba tvärsektoriellt med naturen, säger Marlene Olsson, naturvårdare, miljö- och hälsoskydd, Umeå kommun.

Tvärsektoriellt arbete innebär att det jobbas med samma frågor på flera ställen inom kommunen i ett samarbete som gör att fler förmågor, specialister och kompetenser, kan bidra och ge bättre resultat.

– Studenterna som deltagit i projektet har med stort engagemang genom olika projekt gjort värdefulla reflektioner av vad naturen ger och betydelsen av naturskydd för att skydda biologisk mångfald. Något som är en unik utbildnings­möjlighet för framtida arkitekter, fortsätter Marlene Olsson.

Justerad ansvarsfördelning

I samband med beslutet om ny skötselplan justeras också ansvarsfördelningen för förvaltning av naturreservatet, där miljö- och hälsoskydd utses som huvudförvaltare att samordna det interna arbetet. Ansvaret för allt från underhåll till naturvårdsskötsel och tillsyn fördelas om mellan fritid, tekniska och miljö- och hälsoskydd. Syftet är bland annat att skapa bättre förutsättningar för åtgärder inom respektive ansvarsområde, att säkerställa en effektiv samordning och att området sköts utifrån ett helhetsperspektiv.