%20konferens2.jpg)
Jenny Westerstrand, ledande jurist och forskare om mäns våld mot kvinnor, var konferensens moderator.
Tjejers dubbla utsatthet i gängkriminella miljöer
Tjejer i gängkriminella miljöer lever med en dubbel utsatthet. De utsätts ofta för våld från en partner eller andra män i gänget. I en miljö där våld är normaliserat.
Under Orange Day, 25 november, arrangerade kvinnojouren en spridningskonferens tillsammans med Umeå kommun och Länsstyrelsen Västerbotten på Umeå Folkets Hus. Temat var ”Våldsutsatta tjejer och kvinnors dubbla utsatthet i gängkriminella miljöer”. Konferensen fick en fantastisk uppslutning med 116 deltagare. Många olika yrkesgrupper samlades för att stå sida vid sida i arbetet mot mäns och killars våld. Tillsammans står kommun, region, civilsamhälle, ideell verksamhet och rättsväsendet starkare, modigare och mer träffsäkra för att förebygga våld.
– Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem som begränsar kvinnor och tjejers liv. Vi måste arbeta tillsammans för att synliggöra våldet och stötta de som utsätts, sa Andreas Lundgren, ordförande för Individ- och familjenämnden, i sin inledning av konferensen.
En komplex verklighet
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer finns i alla miljöer. Gängkriminella sammanhang innebär ofta en dubbel utsatthet för kvinnor och tjejer. Våld och hot är normaliserat. Tjejer utsätts i sina nära relationer, men också av andra män i gänget. Att lämna en våldsam relation kan också betyda att lämna en livsstil präglad av hot och kontroll. Under konferensen betonades att uppbrottsprocessen är särskilt svår för den här målgruppen.
Samverkan är avgörande
Flera talare under konferensen betonade att ingen aktör kan lösa problemet ensam. För att nå tjejer och kvinnor i gängkriminella miljöer krävs ett nära samarbete mellan kommun, polis, region, skola och civilsamhälle. Kvinno- och tjejjourerna har en särskilt viktig roll som lågtröskelstöd. Jourerna erbjuder anonymitet, bygger tillit och kan möta personer som har lågt förtroende för myndigheter på ett bra sätt. Genom att kombinera myndigheternas resurser med jourernas erfarenhet och flexibilitet kan vi skapa insatser som verkligen når fram och ger trygghet. Samverkan handlar inte bara om att dela information, utan om att stå kvar tillsammans och agera utifrån den utsattas behov.
%20gymnasiepanel.jpg)
Fyra elever från Dragonskolans gymnasium tillsammans med Anna, Kvinno- och tjejjouren i Umeå, i ett samtal om skolans arbete mot sexuell exploatering och människohandel.
Gymnasieskola tar krafttag
På Dragonskolan har projektet ”Sexuell exploatering av barn och unga” blivit en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka sexuell exploatering och människohandel. Årliga föreläsningar på området av Simon Häggström, polis och författare, väcker starka känslor och öppnar ögonen för verkligheten bakom fenomen som porr och plattformar som OnlyFans. Fyra elever från skolan deltog i en paneldiskussion där de berättade om sina erfarenheter och reflektioner kring projektet.
– Vi har fått en helt ny syn på vad som egentligen händer, menade tjejerna från Dragonskolan, som tillsammans med sina klasskamrater diskuterat hur konsumtionen av kvinnors och tjejers kroppar påverkar samhället. Projektet har också inkluderat samtal med samhällsaktörer som kommunen, polisen och Region Västerbotten. Nu blir satsningen permanent på Dragonskolan, något eleverna hoppas att fler skolor tar efter.
– Det här är kunskap som alla behöver. Det talas alldeles för lite om ämnet, trots att problemet växer och normaliseras, framhöll de fyra eleverna från åk 2 och 3.
Länsstyrelsen tar ställning
Sara Avander, utvecklingsledare i arbetet mot mäns våld mot kvinnor hos Länsstyrelsen, betonar att flickors och kvinnors utsatthet i gängmiljöer ofta osynliggörs. Att samhället brister i förståelsen för deras villkor. Hon uppmanar till grundläggande våldsförståelse hos alla yrkesverksamma och tackar kvinno- och tjejjouren i Umeå för att de lyfter kvinnors perspektiv. Länsstyrelsen markerar att kvinnor inte är handelsvaror och att deras berättelser måste tas på allvar.
Under 2026 får Kvinno- och tjejjouren medel från Länsstyrelsen Västerbotten för att jobba med fokus på målgruppen tjejer i gängkriminella miljöer. Detta kommer att göras i nära samverkan med andra organisationer i länet.
Kunskap och förebyggande arbete
Kunskap om sambandet mellan kön, makt och våld är avgörande för att kunna ge rätt stöd. Det handlar om att förstå normalisering av våld, hotbilder och de hinder som gör det svårt att lämna. Panelsamtal och föreläsningar gav konkreta exempel på hur skola, socialtjänst och civilsamhälle kan arbeta förebyggande.
Tillsammans gör vi skillnad
Dagen mynnade ut i en tydlig uppmaning: vi måste stå kvar, lyssna och agera. Att agera för våldsutsatta kvinnor i gängrelaterad kriminalitet är svårt och kräver att vi samverkar, delar kunskap mellan varandra och att vi aldrig ger upp. Tillsammans skapar tryggare miljöer för alla tjejer och kvinnor.
Orange Day – 25 november
Orange Day är FN:s internationella dag för att avskaffa våld mot kvinnor. Dagen syftar till att öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor och flickor världen över, och att mobilisera insatser för att stoppa våldet. Färgen orange symboliserar en ljusare framtid fri från våld.
Mer information
Kvinno- och tjejjouren i Umeå
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (kvinnojoureniumea.se)
Länsstyrelsen Västerbotten
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (lansstyrelsen.se)
Brottsförebyggande arbete (umea.se)
Om Orange Day
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (unwomen.se)