Vanligt förekommande frågor om urval

Johan Hirschfeldt, jurist och f.d. president i Svea hovrätt, har bland annat skrivit om att en kärnuppgift för biblioteken är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra med kunskapsförmedling vilket ska ske med beaktande av den fria åsiktsbildningen krav. Läs hela artikeln i Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering (pdf), KB:s rapport 2017 inom ramen för projektet om den nationella biblioteksstrategin.

På senare tid har mängden inköpsförslag till Sveriges folkbibliotek på svårbedömd litteratur ökat. Biblioteken ska erbjuda allsidig litteratur inom alla ämnesområden, men alla kan inte köpa allt och ett urval måste göras.

Att i en offentlig verksamhet som bibliotekens förmedla kunskap om demokratins kärnvärden och göra det under lagarna är ett grannlaga och komplext uppdrag. Där måste motstående värden och intressen kunna hanteras och avvägas. Detta fordrar en myckenhet av professionellt kunnande, erfarenhet och gott omdöme. Bibliotekariernas profession ger dem denna roll. Just på̊ detta sätt ska de verka till demokratins försvar.

Nedan några frågor som de flesta biblioteken har ställts inför. Dessa frågor har vi ställt till Johan Hirschfeldt, som i sitt svar skriver: ” Frågor av den typen (…) har inga enkla svar utan måste diskuteras och vändas och vridas på i en diskussion. Jag försöker ge litet ledning i mina svar men längre kommer jag inte .”

Det finns tidigare beslut av JO och JK där det finns en del riktlinjer men man måste tänka på att det där är fråga om beslut som rör enskilda situationer.

Fråga 1: Bibliotek X har fått ett inköpsförslag på en bok som de ställer sig tveksam till vad gäller innehållet, måste boken köpas?

Svar: Det går inte att köpa alla böcker. Ett urval måste ske. Inköpsförslag och andra önskemål är en av flera skäl att beakta när inköp beslutas. Biblioteket har vanligen en inköpspolicy eller ett verksamhetsprogram att följa. Principiellt ska inköpspolicyn eller programmet vila på bibliotekslagen (Se kapitel 3: Bibliotekens roll i vår demokrati*) med ledord som kvalitet, fri åsiktsbildning, allsidighet (som täcker neutralitet) och tillgänglighet. För biblioteken gäller som för andra offentliga organ också ett överordnat objektivitetskrav, det gäller att iaktta grundlagens krav på saklighet och likabehandling – se 1 kap 9 § regeringsformen. Om tveksamhet om en boks innehåll ska styra beslutet om inköp får det inte bygga på tyckande och känslor utan ett beslut att inte köpa in måste kunna grundas på sakliga skäl där kvalitet och relevans är viktiga liksom de andra nämnda ledorden.

 

Fråga 2: Bibliotek Y har fått ett inköpsförslag på en bok som de tycker strider mot bibliotekets värderingar. Kan biblioteket avstå inköp trots att boken inte strider mot någon lag?

Svar: Se svar på fråga 1 och följande. Censur av böcker är inte tillåtet i Sverige. En utgiven bok kan däremot ha ett innehåll som medför ansvar för tryckfrihetsbrott, vilket kan leda till straff, beslag och konfiskering. Att ett bibliotek beslutar att inte inköpa en bok har inget med censur att göra (Se kapitel 4.1: Närmare om yttrandefriheten*

Statliga och kommunala bibliotek får inte styras av rent tyckande eller andra värderingar än de som uttrycks i grundlagen och sedan förts in i bibliotekslagen. Dessa värderingar är förstås allmänt uttryckta men bildar ett sorts program för ett demokratiskt samhälle och dess organ. Förutom kravet på saklighet och likabehandling finns också vissa grundläggande värderingar uttryckta i 1 kap. 2 § regeringsformen. Den lyder:

”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.”

 

Fråga 3: Vilket ansvar har ett bibliotek om det visar sig i efterhand att de köpt in en bok med innehåll som bryter mot någon lag? Vad kan konsekvenserna bli?

Svar: Se fråga 2 och följande. Utgivna böcker kan ha ett innehåll som utgör tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen som är en grundlag. Den är exklusivt gällande så att andra lagar inte kan begränsa utgivningsrätten. Något rättsligt ansvar inför domstol för ett biblioteks inköp av en utgiven bok kan inte komma ifråga. Tillsynsorgan som JO och JK kan dock uttala kritik mot ett statligt eller kommunalt bibliotek i frågor som rör dessas inköpspolitik (Se kapitel 10: Programstadgandenas betydelse*).

* ur Den femte statsmakten – bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering (pdf), Johan Hirschfeldts artikel Biblioteken – en femte funktion i den demokratiska rättsstaten,

kapitel 3: Bibliotekens roll i vår demokrati

kapitel 4.1: Närmare om yttrandefriheten

kapitel 10: Programstadgandenas betydelse